Historia
Sockennamnet Partille påträffas första gången i dokument från 1300-talet. Vi vet att under forntiden levde några hundra vikingar i Partille och att de kristnades under tidig medeltid.
Om du vill veta mer om kulturmiljön i Partille kan du läsa Kulturmiljövårdsprogrammet.
Sävedals härad
Partille kommun ingick under äldre tid som socken i Sävedals härad. Häradet Sävedal omnämns i slutet av 1200-talet i material från äldre Västgötalagen, nedtecknad troligen under 1220-talet. Här nämns att häradet Sävedal har fyra kyrkor. Från 1400-talet vet vi att häradet bestod av fyra socknar; Örgryte i väster, Partille längs Säveån samt de mer perifera socknarna Härryda och Landvetter. Mot slutet av 1400-talet har även Härlanda och Utby utgjort socknar i Sävedals härad, men dessa lades under Nya Lödöse år 1528. Kärnområdet i häradet var under medeltiden Partille socken, området längs Säveån, mellan sjön Aspen västerut där Säveån rinner ut i Göta älv – det som förr kallades Säva os.
Säveån
Namnet Sävedal kan med ganska stor säkerhet härledas till ån som rinner genom Partille – Säveån. "Säve" är ett gammalt svenskt ord för lugn, eller snarast trög, betydande den lugna eller trögflytande ån, den sävliga ån. Enligt de medeltida källorna skrevs Sävedal under denna tid Saefudalr. Häradets invånare kallades för "sävedalingar".
Själva namnet Säve är intressant eftersom det dels är mycket gammalt, dels finns på flera håll i närområdet, till exempel på Hisingen och längs ån inåt land i olika kombinationer – Säve, Sävedal, Säveån, Sävenäs, Sävelången och Säva os.
Fisket i Säveån
Säveån mynnar ut i Göta älv vid en plats som under medeltiden kallades Säva os. Os betydde under denna tid utmynning eller utlopp. Här förlades staden Nya Lödöse omkring 1473 – på Sävedals marker.
År 1577 erhöll Brynte Börjesson Lillje fastebrev på 1/8-dels laxfiske vid Kåhög. År 1624 förnyades denna ägorätt för hans son Bengt Bryntesson Lillje genom ett kungligt brev. Bönderna i Kåhög åtnjöt skattelättnader på 20 riksdaler silvermynt för att de hjälpte till med fisket. År 1626 fick en viss Gunne Larsson i Lexby 20 daler silvermynt för inseende med laxfisket. Var han måhända fiskevakt?
Transportleder genom Partille
Transporter hade säkerligen förekommit sedan urminnes tider genom Partille socken, men under 1400-talet bör framkomligheten ha blivit allt bättre. Även om Säveåns betydelse sakta minskade under medeltiden på grund av igenslamning och en därmed minskande båttrafik längs ån bör flottning ha förekommit i allt större skala – särskilt efter Nya Lödöses tillblivelse. Vägtransporterna blev allt viktigare ju mer handeln ökade – genom Partille gick en av landets viktigaste vägar, mellan den västra kilen ut mot havet och inlandet, Östersjön och Mälardalen. Den finns i dag kvar under namnet Gamla Kronvägen.
Krig och oro
Partille låg längs vägen mellan kusten och Västergötland och bygden var periodvis betydelsefull. Soldater och härjningståg har dragit fram genom under århundradena. År 1496 deltog exempelvis åtta Partillebönder och fyra Örgrytebönder vid förhandlingarna om Hungäs status mellan danskar och svenskar. Hungä är dagens Vinga ute vid älvinloppet. Under det nordiska sjuårskriget 1563–1570 härjades häradet svårt liksom under kriget med danskarna åren 1611–1613. Då pantsattes Sävedals härad tillsammans med två grannhärader under sex år till Danmark. Det var medan man i Sverige tvingades samla ihop en miljon silverdaler, det så kallade Älvsborgs andra lösen. År 1619 erhöll danskarna summan och Sävedals härad blev åter svenskt. Under Krabbekriget drabbades åter vårt härad när norska trupper for fram här åren 1657–1658. Sedan dess har inte Partille drabbats av krigets förödelse, men indirekt påverkades bygdens folk ännu i flera generationer. Under Karl XII:s krig i början av 1700-talet kallades hundratals knektar in till knekttjänst och till försvaret av Skåne åren 1709–1710. En del hamnade hos Lasse i Gatan och hans kaparflotta under dessa krigsår, som varade till 1721.